Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det var den ene av de bägge gubbarna. Den andre
hette Kristoffer Andreasson. Han var rik som ett troil,
men han var också led som ett troil och halvunken
och småsur och utgammal som ett troll. Han hade ett
av byns fetaste hemman, om också hemmantalet inte
var så stort — och det sörjde han ju inte över, när
det gällde skatten — gick och påtade dag1 ut och dag
in i trädgård och hönshus och gödselstad, men umgicks
varken med fränder eller oskylda. Vänner hade han
inga — som snåljobar ju aldrig ha — lånte ut pengar
mot blodiga räntor, såg luggsliten och sjaskig ut, sade
sällan Ftt sött ord: varken konfekt eller sirap och
hade svårt att kunna behålla en tjänare mer än ett
halvt år i rad. Och han misstrodde alla.
Men i alla fall blev han jämmerligen överrumplad
och insatt i äktenskapets bur. För se, ingen är så
värnlös som en ogift karl, och beslutar ett fruntimmer,
att han ska ge sig, så får han ge sig — han må nu
sen bli aldrig så övergiven.
Det var en dag på efterhosten som »Fiffen» satt och
åt frukost samman med sin ogifta dotter. Vid den
tiden är det lite att göra, och väderleken är kulen och
mulen, och alla halvgamla töser äro då mulnare än
annars, och så vankas nästan aldrig annat än sill och
potatis till frukost, efter slaktetiden ännu inte har
börjat. Det är en mycket ofröjdsam tid.
Därför såg också »Fiffen» på gammaltösen och riste
på huvudet och sa med oartig rättframhet:
— Du börjar allt se en smula vissen ut, du,
Evangelina!
— Prschpmm! fräste tösen och blev eldröd i hela
synen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
