Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Men den som sedan stod och lade in små paketer
med såpa, kanel och peppar, det var handlaren. En
stund efter kom Sten ut och begav sig mot
Simrishamn, varm och röd av ett glas »romscherry» och
en halv bier.
När han kom mot bron, stod Måns Möllares
Marna och väntade honom ute vid trädgårdsgrinden.
— Vill du gå in och ta dig en kopp eller en »gök»
— jag fick hem rom i jul och där är nog en sladd
på bottnen?
Sten Ränne-Sten brukade aldrig säga nej till någon
bjudning och därför pallrade han sig in, välte av
sig all packning, slog sig i godan ro ner vid
bordändan, i undran på vad bud han skulle gå för Marna,
som var en karlavulen och »gåpående» människa.
Hon slog i »gökar» och plockade fram bullar och
snart var Sten röd och blank som en obegagnad
kaffekittel.
— Hör du, Sten! sa Marna. Du vet inte nån
änkeman eller någon gammal ungkarl, som går på
friare-fötter? En, som inte vore för gammal eller som
där inte vore för mycket besvär med — för sådana
är där ingen glädje med!
— Ih, nej det känner jag ingen utom den
»skruva-löse» prästen, som friar till så många han känner,
när han är ute och byter klockor och får sig en sup!
— Jo, det var en fin en! Han får ju inte predika
och han håller sig inte ren, utan han har ohyra i
skägget — nej tack! Men har du inte sport nånting
om Kanon här nere har speklationer på det hållet?
Han har lite i pension och fri torv hos
nämndemannen, där han tjänte i många år, och det är en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
