Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
allting. Qropning är här ont om, för bönderna få så
lite för spannmålen, och många ha dränerat för
länge sen. Så skoja ju alla med mig, för det jag är
så dum — här är ju ingen mer än du, som har
varit vänlig mot mig. Jo, prosten, förstås.
— När han satte dig ifrån i fjol och förfjol, kanske?
Hon log lite spotskt.
— Det var ju en tvungen sak, så »tungnimm» som
jag är, sa han enkelt.
«— Å, man är värdig nog att gå till Herrens bord,
när man vet vad rätt är och vill göra det både mot
Gud och nästan.
— Ja, men tredje artikeln kunde jag aldrig utantill
förr än justament i år, och det är ju klart, att kan
man inte nådeverkningarna som ett vatten, så––––-
Hon sköt fram hakan, men sade ingenting.
Han satt och funderade litet. Sedan såg han skyggt
på henne och sade med dyster, levnadstrött ton:
För dig går det nog, du kan allting som ett
vatten, du är aldrig svarslös, och du har föräldrar,
om också de äro fattiga stackare. Men jag! Jag har
alltid varit hubbad och skubbad i var vrå — det
är som med en stabbe vid en yägkant — antingen
sparkar man till den eller går rtian ur vägen för
den. En vet ju inte om en är kommen av tjuvar
eller tattrar, bara! Nu har socknen betalt för mig
hos Sven Ingemans i flera år. Jag får arbeta och
slita mycket mer än någon av de andra drängarna,
för på det låga gärdet rida alla. Men ändå är man
bara ett skumpelskud1, och alla ha en till löjer.
— Hm! Se, du ä rent för dum, Rasmus!
1 En av alla föraktad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
