Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
blänka och där åskan går hans bud. Denna skål
drickes för vår avlidne väns kallnade minne!»
Jag förstod inte då, vilken röra detta var, utan
orden kallnade minne och ljusa rymder
m. fl. dylika grepo mitt känsliga sinne och kommo
mina ögon att på nytt flöda över.
På eftermiddagen kommo prästens, fördes in i salen
att spisa och trädde sedan ut bland gästerna, vilka
nu redan fått toddyglasen klara och ett par sjaskiga
kortlekar fram. Far deltog icke i spelet eller
toddy-lagen, utan satt tyst och fundersam. Jag höll mig
mest i hans närhet, ty pojkarna behandlade mig
hårdhänt, så fort de kommo åt.
Vid niotiden på aftonen åts »meraften» och då
höll prästen ett nytt tal till Stenkil Holgerssons
ära. Det var idel rosor — så mycket minns jag.
Ordalagen ha fallit mig ur minnet däremot.
Så mycket tydligare står för mig vad som sedan
inträffade.
Den gamle ryktaren hade synbarligen fått flera
toddar än han förmådde bära och med ens reste
han sig opp, stövlade bort mitt på golvet och
började tala.
– Prosten har hållit tal här i dag och talemannen
har hållit tu tal. Det är lärda män, som kunna hålla
tal — därom är inte tu tal. Men jag är allenast en
ringa tjänare och icke värdig att upplösa deras
skotväng. Men jag vill säga några ord om min
husbonde Stenkil Holgersson, för så var hans namn.
Jag kände honom från pärm till pärm och där sitter
en till, som kände honom från pärm till pärm —
det är mor, som nu är en sörjande änka. Och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
