Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Tack! Och måtte det inte bli siste! sa Andreas.
Ty det, hade han hört sägas, skulle vara både artigt
och kvickt att säga vid ett sådant tillfälle.
Så slog han sig ned. Samtalet rörde sig om vädret
och grödan och sådant och gick lite trögt att börja
med.
— Vilken av dem är du? sporde slutligen Andreas.
— Vilken av dem?! Vad menar du? frågade tösen
häpen.
— Jo, far sa, att ni ä tre. Och att jag skulle
lägga märke till den, som där var mest ruter i. Mor
sa, jag skulle se på ögonen, för de blåaste ögonen
betydde det ömmaste hjär — — men Herre Je! Du
har ju bruna ögon, tös! De ä för resten mycket
rarare än blåa — det var hundingen vad de ä
granna, du!
— Sa far din, att du skulle fråga efter Ola
Månssons gård?
— Ja, det gjorde han — tror jag.
— Han sa inte Måns Olssons?
— Ja, hundingen i det! Kanske det var Måns
Olsson i stället?
— Ser du, här bor en Måns Olsson i Grynlunda,
här. Han har tre flickor. Och rika bli de som troll.
Det är nog honom, du skall gå och söka upp, kan
jag förstå, och jag ska gå med och visa dig, var han
bor. Men du ska inte ränna åstad genast, utan vi
ska ha oss en kopp kaffe först. Ser du, jag har inte
mer än den här samma tösen Alma, så hit kan du
inte vara skickad.
— Nåå, de där Måns Ols töser? frågade Andreas
försiktigt. Hurudana ä de?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
