Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
träskogrefvinnan och hennes syndoffer, den
manhaftige Kristoffer! Hurraa!!
Vi reste oss och gingo, så jag vet inte,
hur det gick se’n dfir i boden, men vi hörde
da’n efter att de hade rustat om hela dagen
och att Kristoffer hade följt hem med husaren
om natten. Och uppgjordt med Johanna
måtte det ha blifvit på samma gång, ty en
månad efter voro hon och Kristoffer gifta.
Mårten Målare sa se’n att Kristoffer var ett
rök-offer, för partiet kom till, då han var på
röken. Men Målaren var nu alltid så galen att
rida på ord.
Alfrida gick på arbete som vanligt och
låddes om ingenting — hvad hon nu tånkte.
Och alla tyckte att hon blifvit så illa
behandlad af Kristoffer, att ingen nåndes retas med
henne.
Det spordes snart att hos Johanna och
Kristoffer voro kif och tråtor dagligt bröd.
Det påstods till och med att hon klådde
honom. Dår var nog en och annan, som sade
honom det midt i synen, så att lifvet började
bli honom ganska surt, och han började gå
för sig själf liksom de stora gäslingarne. Han
blef gammal och luto, svarade rått i vådret,
när någon talte till honom, mumlade för sig
själf och blickade förvirradt. En kunde
gran-neligen se huru han ångrade på affären.
Liksom Judas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
