Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Och väckte världen, kall och dyster,
Med skenet af en jordisk sol 1’
Jo, det är allt snygga brorskap! Gör slut pä’t!
Såg du inte på riksdagsmannens bröllop, hur han
pratade och skrattade med klockarens Ingrid, den
dansant Gör slut på’t! Tror du det är annat än
dina pengar — nej duu!”
“Ack, jag vet inte hvad jag skall”, jämrade
sig Karna.
Jag steg fram. De flögo upp förfärade.
“Papperet är afskrifvet efter ett häfte poem,
som jag lånt af en student. Men så går det, när
man lyss till lismares röster. Och när du bättre
tror den där, som alltid har smidit ihop lögner om
hvar hederlig människa, än mig, som du har lofvat
tro och kärlek, så är det bäst vi två skiljas. Det
är bättre att stämma i bäcken än i ån. Här är din
ring — gif mig min! Se så! Det är din egen skull!
“Och dig, Stina”, sa* jag, “skulle jag kunna
sätta in bak lås och bom — jag känner hvad du har
haft för ärende nattetid på mjölnarens vind och i
handlarens källare —’”
“Det var en evig lögn!” utbrast hon med
lågande kinder.
“Men jag behöfver inte göra mig besvär — i
morgon stämmer dig Per Månsson för
ärekränkning: det är du, som satt ihop historien om att han
spädt opp mjölken, som gått till mejeriet. Du
kryper nog in ändå! Där finns tre vittnen.
Farväl med dig, Karna! Får du någon gång
en annan vän, så lura inte på tillfälle att stämpla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
