Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
söndagskläder gingo fram och tillbaka på golfvet,
höllo hvarandra om lifvet och sjöngo halfhögt:
“Nu ä’ dä jul igen
Och nu ä’ dä jul igen —”
Mor i huset stod och pyntade på en byrå i rum*
meta ena hörn.
“God dag i stugan! Och glad jul!” sade
Margareta tyst och dämpadt.
“God dag! Tack för det!” ljöd arrendatorns
röst, klar och glädtig, sedan han ett ögonblick
mönstrat den tärda, böjda gestalten, som under armen
höll ett lite knyte. Margareta kunde som den vise
greken säga: “Jag bär allt mitt med mig!”
Mor i huset nickade vänligt.
*‘ Sitt ner! Hvar har mor hemma! ’ ’ sporde hon.
“Jag ä’ inte mor”, sa’ Margareta sakta. “Jag
har inte något hem, utan går omkring på socknen.
Det är Margareta”, tillade hon liksom ursäktande.
Och så tog hon fram ett skrynkladt papper,
på hvilket kommunalordföranden hade för hvar
tredje månad uppgjort hennes marschruta.
“åh, Herre Gud!” sa* arrendatorn mildt.
Margareta blef häpen. Annars brukade det
alltid heta: “Har man sett på! Ä’ nu det här skrället
här igen — jag tycker det är inte länge se’n hon var
häri”
Husmodern flyttade en stol intill kakelugnen
och bad Margareta sitta.
Denna stod handfallen och visste inte hvar hon
skulle göra af sitt knyte.
Moran sträckte ut handen tveksamt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
