Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVIII. En hvar på sin post
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
visserligen en stark kropp och armar som kunde utföra
åtskilligt arbete, men han var slö till förståndet, och
tankeförmågan hade år efter år allt mera omtöcknats,
så att han blifvit oförmögen till hvarje själfständig
verksamhet. På hans hjälp kunde fadern således
icke räkna vid genomförandet af sin stora plan att
under en ständigt fortgående samverkan mellan
Lindby och Östankärr uppnå en ekonomisk
ställning, som aldrig tycktes den gamle mannen nog
fast och solid.
Ehuru sorgens svarta moln vid Lars Peters
död gjorde den gamles lefnadsafton mörk och
dyster, förmådde de likvisst icke förmörka hans
klara, rediga tanke. Efter noggrant öfvervägande
fattade han beslutet att anförtro förvaltningen af
Lindby åt fru Ulrika, ty om han än fann mycket
att klandra hos sin svärdotter och i allmänhet satte
föga lit till kvinnotankar och kvinnoförstånd, måste
han dock för sig själf medgifva att Ulrika var både
klok och väl förfaren i alla göromål. Och
dessutom hade han ett fast grepp om henne: i fall hon
glömde att göra sin plikt, drabbade följderna af en
sådan försumlighet hennes barn.
När fru Ulrika steg upp från sjukdomen, rådde
i huset en underlig tomhet efter Lars Peter. Hon
kände saknad efter honom emedan hon blifvit van
vid honom under alla de år de lefvat tillsammans,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
