Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVIII. En hvar på sin post
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sjuka här och hvar i gårdarna och stugorna, men man
vågade icke yppa det af fruktan för myndigheterna
och sjukhusen.
Trots allt som gjordes för att råda bot mot den
hemska sjukdomen, dog Lars Peter följande dag.
Det var ett af de svåraste kolerafallen läkaren hade
sig bekant i hela den trakten. Sedan sjuknade både
fru Ulrika och flera af husfolket. Då var fröken
Lovisa outtröttlig att vårda dem både natt och
dag, doktorn kunde icke nog prisa hennes mod och
rådighet under denna svåra tid, ty han hade
sannerligen icke väntat sig så hurtig hjälp af fröken
Lovisa, som eljes var så rädd och försagd.
»Han föll som en man på sin post,» lydde
omdömet om Lars Peter i liktalet, som blef hållet
öfver honom. Den omständigheten kastade glans
öfver hans lifsgärning, som ingen någonsin förr
funnit i minsta mån märkvärdig. Och den gaf
också anledning till att man öfverallt bara talade
om hans goda egenskaper.
Tungt drabbade slaget af Lars Peters död den
gamle sektern, ty vid denne son hade han numera
knutit alla sina förhoppningar i lifvet. Hans stora
tanke att för all framtid betrygga sina
efterkommandes ställning hade under årens lopp krympt ihop till
endast själfvisk vinningslystnad och fordran på lugn
och ro för egen del. Hans tredje son Simon ägde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
