Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Han var lång och höll sig litet framåtböjd,
som om han blivit van att sitta och luta ned
huvudet över böcker. Och ansiktet hade ett drag av
inåtvänt begrundande, som tydde på att han
mer vinnlagt sig om kunskap ur böckerna än ur
livet omkring sig. I det han gick fram och kysste
Vita Villans härskarinna på handen, undrade
Elin, om han alls såg, att någon annan fanns i
rummet.
Men då fru Bengtson vände sig till henne med
orden: — Det är min systerson, doktor Widing,
riktade han plötsligt sin blick mot de båda flickorna
och sade, i det han gick fram och skakade hand
med dem:
— Behövs inte.... vi är gamla bekanta.
Bakom glasögonen glänste hans blick uttrycksfull
och iakttagande i motsats till ansiktets
verklighetsfrämmande uttryck. Det var en egendomligt
fixerande, ehuru på samma gång drömmande blick,
som mötte Elins. Hon hade förut sett dessa ögon,
mindes hon.
Hans bekantskap med Bergöfolket var av
gammalt datum, sade han. Som ung student hade han
någon gång seglat till Bergö på den tiden, då det
gällde att i hemlighet avhämta tidningarna och
tidskrifterna, som förbi den ryska censuren från
Sverge infördes i landet. Karlsson hade då ibland
varit ute och mött jakten, som kommit seglande
med de förbjudna skrifterna över Ålands hav och
sedan dolde sig i något av skärgårdens otaliga
smyghål, tills den farliga lasten avhämtades. Den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
