Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XI.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Var det då så säkert, att människorna förmådde
göra ett val? — Han skakade tviflande på hufvudet.
»Nej, nej, nej!» utbrast hon förfärad. »Ifall intet
val gifs, kan man ju heller inte tala om en god eller
en ond vilja. Alla våra sträfvanden tjänar då öfver
hufvud taget till intet . . . Men ni själf ... ni
undervisar i alla fall dessa stackars, förvildade barn.
Hvar-för gör ni det, om det ingenting tjänar till? Och
sker det inte af fri vilja?»
Hennes strålande blick sökte hans ansikte, som
hade ett afvisande uttyck. — »Jag är fullt öfvertygad
om att allt som görs för att höja dessa människors
moral eller utjämna den himmelskriande orättvisan
mellan deras lefnadsvillkor och våra, sker förgäfves,
så snart man inbillar sig kunna ge dem nådegåfvor.
Det som kräfves är rätt — icke nåd,» sade han
hastigt. — Ett meningsutbyte med dessa såkallade
troende tjänade ju till intet, tänkte han ringaktande.
När de skiljdes åt och Maria ensam fortsatte
vägen hem, upprepade hon för sig själf: »Rätt —•
icke nåd!»
Var det icke just det hon fordrade för sig: rätt
till en plats i samhället genom sitt arbete? Var det
icke, tänkte hon vidare, frågans lösning för alla
ensamma, alla hemlösa på jorden, för de små, ömkliga
barnen därborta i det dystra huset, från hvilket hon
kom; för de mörkhyade, svarthåriga gossarna, som
sjungit om ett helt folks hemlängtan .. .? Det låg något
stärkande, något vidgande i denna tanke. Genom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
