Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nykterhetsreformatorn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tillåtet att sålunda förklara bifall eller ogillande».
Kraftigare än af bravoropen intygades det vunna syftet af von
Sundts efterföljande förklaring, det han instämde i W:s
yttrande och önskade, att de olika åsikterna måtte gå vid
hvarandras sida samt att deras representanter vänligt och
trofast måtte räcka hvarandra handen.
I sista numret af Fosterlandsvännen, Dec. 1846, läser
man under rubriken: »influtna bidrag till bestridande af
kostnader för nykterhetsagenters utsändande i Sverige», främst
konungens gåfva, 400 rdr b:co och en onämds 200 rdr;
därefter bland en mängd smärre belopp följande: »prosten,
dr P. Wieselgren, en resvagn, försåld för 120 rdr». Det
gör nästan intryck af en symbolisk handling. Väl
återbetalar han på detta sätt inemot halfva den
resekostnadser-sättning, han för sin färd till mötet erhållit; men han har
dock i sjelfva värket funnit sig stå vid den gräns, utöfver
hvilken hvarken hans hälsokrafter eller ekonomiska
tillgångar kunde tillåta honom att sträcka sig. Hans nit hade
ju ganska länge både tvingat och burit honom; men hans
kraftansträngningar kunde dock icke i det oändliga
fortsättas.
Från det han bildade sin nykterhetsförening i
Vester-stad hade nu i det närmaste tio år förflutit: sedan dess hade
han gått främst i ledet af det nationalförsvar, han så ifrigt
kallat under fanorna. Med makten af sitt talade ord hade
lian landet rundt väckt samveten och bevekt hjärtan; hans
skrifter hade, såsom Svenska Nykterhetssällskapet redan 1840
betygar, »sträckt sin verkan öfver hela riket.» »Hvad skall
man säga om detta nykter hetsväsen, ifall man annars tror
Guds ord?» hette den skrift, han först (1837) utsände; den
följdes af andra, af hvilka åtskilliga utgjorde flygblad, »öppna
bref» till alla, »som supa utan att bränna», eller till alla,
»som bränna», andra åter voro af större omfång såsom hans
Historik öfver Svenska brännvinslagstiftningen under 200
år (Lund, 1840), en, för att begagna biskopen, dr
Landgrens ord, »verklig mitrailleuse, som slungar blixtar och dö-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
