Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- I. Riksdagsgalleri 1886-1889
- Louis De Geer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
statsministerslönens utgående åt friherre De Geer under hans
återstående lifstid – »som en gärd af det erkännande, svenska
folket egnat hans förtjenster om det allmänna». Så säger
riksdagens skrifvelse till K. M:t om den enhälligt beslutade
statspensionen. »Ett folk, som hedrar ett ärorikt förflutet,
behöfver icke ställa annan borgen för sin framtid», säga
Andra kammarens motionärer.
* *
*
Fem år hafva sedan gått, snart fylles det sjette. Frih.
De Geer har åter tagit till pennan och skänkt vår literatur en
och annan förtjenstfull minnesteckning. Han har från 1881
som universitetens kansler kunnat verka för den högre bildningens
intressen, och han har, för tredje gången vald 1884,
i riksdagens Första kammare fortfarande tillfälle att taga del
i vårt politiska lif.
Den tredje statsministern efter Louis De Geer vardt det
förunnadt att, stödd af en kraftfull krigsminister, bringa den
ofruktbara skatte- och försvarsstriden till ett slut så till vida,
att en början blifvit lagd till en ny utveckling af försvaret
och afskrifning af den »oprivilegierade» jordens särskilda
beskattning.
Louis De Geer var den siste härföraren i reformstriden.
Understödd af en väldig opinionsstorm, som af forna nederlag
vunnit ökad kraft, segrade han. Striden hade varat ett
fjerdedels sekel.
Men han blef den förste härföraren i den strid, som följde
och måste följa på ståndsrepresentationens fall. Der segrade
han icke som fältherre. Men hans af hela landet vördade
person har underhjelpt segern, äfven då han endast i ledet
tog del i striden. Och utan hans verksamma arbete – stode
vi månne nu på den nya utgångspunkt, dit hans efterträdare
förmått föra Sveriges folk?
*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 14:40:20 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/wiesminn/0016.html
