Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Riksdagsgalleri 1886-1889 - Gustaf Lagerbjelke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Det synes alltså, hur ifrigt Lagerbjelke sträfvat att på
stånds- och klassvalens grund förbättra vår representation.
Men det visar sig ock, att han, ehuru erkänd ledare af
riddarhusmajoriteten, icke varit i stånd att ens på riddarhuset
vinna framgång åt sina syften.
Särdeles karakteristiskt är Hartrnansdorfs votum för det
Lagerbjelkeska förslagets antagande att hvila. Han ogillar
det, och »man behöfver ej frukta för dess godkännande».
Men då detta förslag får hvila till nästa riksdag, riskerer man
inga uppviglingsförsök för dess antagande, »hvadan det i all
sköns stillhet faller. Kunna vi bättre begära»? Det var också
– »Örebro-förslaget» under Bengt Gudmundsons egid, som,
mot Lagerbjelkes, förlorade på omröstningslotteriet den 15
aug. 1851.
Så gingo två år. Lagerbjelke var åter ordförande i
konstitutionsutskottet vid 1853-54 års riksdag. Och nu stod
slaget. Endast ett stånd antog hans förslag – och detta stånd
var icke ridderskapet och adeln.
Det var för öfrigt ett krångligt förslag, fastän lätt
handterligt i jemförelse med åtskilliga andra på stånd och klasser
byggda förslag. De fyra stånden, utvidgade, skulle välja
hvardera 75 riksdagsmän; dessa 300 män skulle samarbeta och
besluta dels i gemensam kammare såsom »riksnämnd», dels
i de fyra ståndsplena, med olika befogenhet för hvardera af
dessa fördelningar. Statsråden skulle i »riksnämnden» ega
rätt att tala och svara. Ofrälse godsegare med kgl. fullmakt
skulle ega 15 representanter på riddarhuset, adeln välja de
öfriga 60, prester, skol- och universitetslärare samt de lärda
akademiernas medlemmar välja 75, borgare och husegare i
stad 75 och jordegare utan kgl. fullmakt 75. För öfrigt
saknade förslaget vallag.
Det var den 15 febr. 1854, Lagerbjelke stred för sitt
förslag, understödd icke allemast af sina vänner utan äfven af
flera bland de »liberala» motståridarne. Men 168 nej, mot
107 ja, afgjorde dess öde.
»Man frågar sig med tvekan» yttrade Palmstierna i sin
reservation mot utgången, »har detta beslut någon betydelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
