Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Riksdagsgalleri 1886-1889 - Gillis Bildt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
OUlia Bildt T5
År 1851 utnämnd till adjutant hos konung Oscar I, ehuru
endast löjtnant på Göta artilleri, var Bildt åtta år derefter
generalmajor och Carl XV:s förste adjutant. Hans
befor-dringsbana var ett så starkt bevis icke allenast på högsta
vederbörandes välbehag, utan äfven på befordringslagarnes
tänjbarhet, att den i sin tid ganska mycket kommenterades.
Ännu innehafvare af löjtnants lön och kaptens titel, blef han
1854 chef för artilleristaben och titulerad major. Måhända
får denna befordran sättas i samband med det årets yppade
krigsmöjligheter. Sedan dessa upphört och verldsfreden var
återstäld fick Bildt väl 1856 öfverstelöjtnantstitel, 1857
majors-tjenst och 1858 öfverstetitel, men öfverflyttades samtidigt med
den sistnämnda utnämningen till civila tjenstegöromål, såsom
landshöfding på Gotland. Generalmajor 1859, sändes han
samma år till konungen af Danmark för att notificera Carl
XV:s uppstigande på sin faders tron, afgick 1861 i
utomordentlig beskickning till Victor Emanuel för att å sin konungs
vägnar formligen erkänna det nybildade konungariket Italien
och utnämndes 1862 till öfverståthållare i Stockholm, för att
inaugurera och presidera i hufvudstadens nya
kommunalstyrelse. Det blef således Bildt beskärdt att den 20 april 1863
med ett helsningstal öppna Stockholms stadsfullmägtiges
första session.
I statsutskottet hade Bildt varit verksam till och med 1860
års riksdag, 1857 valdes han af riddarhuset till
bankofull-mäktig - en förtroendepost, som han följande år nedlade vid
afflyttningen till Gotland - och under så väl den långa
riksdagen 1856-58 som alla de följande, af hvilka Bildt var
medlem, deltog han med stor ifver i jernvägsstriderna. Särskildt
låg honom derunder om hjertat att försvara de
bansträek-ningar, hvilka han ansåg vigtiga för hufvudstadens försvar och
Stockholms handelsintressen. Och icke blott i riksdagen verkade
han för framgång åt sådana bansträckor, äfven inom
statsfullmäktiges krets, inom Stockholms börs, ja bland Stockholms
menighet sökte och fann han stöd för sina åsigter i dessa
mål - hetast stod striden 1870; och då det oaktadt, emot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
