Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Riksdagsgalleri 1886-1889 - Jöns Rundbäck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
.Tons Rundbäck. 81
En »frisinnad» bonde, som icke läte sig förvillas af
»frihandlare», men väl kunde framhålla »modernäringens
betryck» och »jordens bördor», som uppfattade Riksens
Ständers Banks ändamål af låneinstitut för de betryckta
jordbru-karne och icke fann någon ökad försvarsbörda nödig, en
sådan var just hvad orten behöfde, när riksdagsmannavalen
för bondeståndet skulle företagas på sommaren 1862. Jöns
Rundbäck motsvarade icke blott ett sådant behof, han erbjöd
vida mer, ty hans talanger skulle kunna skaffa honom
inflytande vid riksdagen och hedra valkretsen. Askims, Vestra
och Östra Hisings samt Säfvedals härader sände också Jöns
Rundbäck till riksdagen 1862.
Om väghållningen, skogsvården, utskänkningen, om
bouppteckningar och arfskifte, om klockarepost och
skarpskyttar hade Rundbäck redan yttrat sig i ståndet, innan han »å
egna och kommittenters vägnar» begärde lånediskontfondens
förökande med l]/2 million, i betraktande af »riksbankens
ställning till landets invånare». Och få dagar senare
motionerade han införseltull på målen spanmål. »Vi behöfva inga
snillen, men vi behöfva praktiska män», utbrast han i
nästföljande plenum under brödernas bifall. Detta saknades icke
heller, när han vid diskussion örn strafflagsförslaget angrep
det i 16 kap. § 8 införda »munlås» i fråga om ärekränkning;
»den frihet, vi hittills egt, att nämna hvar sak vid sitt rätta
namn» ville Rundbäck ingalunda mista, och ståndet
återremitterade paragrafen till lagutskottet utan att dock lyckas
få den omredigerad. Svagare var bifallet till Jöns Rundbäcks
ord, när han uttalade sig emot katekesutanläsningen i
folkskolan.
Jöns Rundbäcks motion om tull på mjöl och gryn,
liksom andra motioner om tull på ost och fläsk, lyckades
verkligen, genom förstärkt utskotts omröstning, intränga i den
af riksdagen 1863 till K. M:t öfverlemnade tulltaxan, men -
när K. M:t publicerat den, läste man icke dess mindre »fritt»
för dessa poster, i stället för riksdagsskrifvelsens siffror. K,
M:ts rätt att icke mottaga en erbjuden bevillning erkändes
ännu temligen allmänt .- och tiden var för öfrigt icke
lämplig för en småstrid om dessa tullposter, under det alla sinnen
Bilder och Minnen, , 6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
