Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Riksdagsgalleri 1886-1889 - Anton Niklas Sundberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
128 Riksdagsgalleri 1886-89,
moderna förklaringar och förbättringar; kyrkans död skulle
dessutom snart åtföljas af kulturens död och »endast hedniskt
barbari återstå». Till religionens kraft i »fria församlingar»
synes Sundberg icke hafva någon förtröstan, lika litet som
någon aktning för »sådana teorier som den Darwinska». Det
är återigen syntesen som försmår analysen, till gengäld för det
analytiska kulturarbetets oförmåga att skatta det »aprioriska».
I Upsala grep Sundberg med säker, ordnande hand i
stiftsstyrelsen, var en vaken eforus öfver stiftets lärda skolor
och en för universitets lif och sträfvan varmt intresserad
pro-kansler. När han 1873 kallade de presterliga embetsbröderna
till möte, talade han om »två af vår tids farligheter: moral
utan religion och religion utan motsvarande moral», åter en
skärskådan af humanismens, privatkristendomens och kyrkans
divergenser. Men han slutar försonligt: »Jag har behof af
att älska, icke att klandra, och jag underkänner ingens
personliga värde». Några månader senare intog han för första
gången ordförandeplatsen i det svenska kyrkomötet.
I komitéer så väl för kyrkolagens omarbetande som för
universitetsstatuternas öfverseende utnämndes han till
ordförande. Och när Upsala universitet firade sin 400-års fest,
var Sundberg promotor i teologiska fakulteten. Till festen
utgaf han äfven en teckning af sin företrädare på
erkebiskops-stolen, den för universitetets grundande nitälskande Jakob
Ulfsson.
Men redan då var Sundberg åter inne i riksdagslifvet, af
sin födeseorts landsting 1876 invald i riksdagens Första
kammare. Han hade förut vägrat att mottaga val, men fann sig nu
ej längre böra undandraga sig deltagande i lagstiftarevärfvet
- vigtiga intressen och ansvarsfulla frågor manade honom
att uppgifva sin tidigare föresats. Det gälde
kyrkolagsförändringar, hvilka från komité, kyrkomöte, högsta domstol och
regering slutligen skulle föreläggas riksdagen; det gälde
universitets- och undervisningsfrågor m. m. - och i dylika har
Sundbergs inflytande på Första kammarens beslut mer än en
gång varit märkbart. Med nit och kraft tog han del i debatten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
