Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Riksdagsgalleri 1886-1889 - Albert Ehrensvärd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Albert Ehrensvärd. 135
förbundet med åtskilliga anstalter för fiskerihandteringens
bästa inom länet.
Under allt detta förblef Ehrensvärd en verksam
riksdagsman. Det var representationsreformen, som stod på
dagordningen i hans första landshöfdingetid, och både utom och
inom riddarhuset ådagalade Ehrensvärd sitt nit för
reformens framgång. . »Deputationerna» från Göteborg voro
honom icke främmande, riddarhusets reformvänner samlades
till förberedande öfverläggningar under hans
ordförandeskap och under diskussionen »inför fadrens sköldar» tog
han sig manligt uppå att bära det af motståndarne dystert
framhållna ansvaret för ett bifall. »Jag kunde - utbrast
han - »Jag kunde kasta detta ansvar tillbaka på dem, som
konseqvent satt sig emot hvarje förändring, men jag vill det
ej> Jag föredrager att i stället förklara, det vi ej rygga
tillbaka för det ansvaret, och jag tror och är fast öfvertygad,
att vi också tryggt kunna bära det. Och Jcunna vi ej Mra det
ensamma, skulle vi komma att svigta under bördan, så vet jag
att det svenska folket, som i djupa led står bakom oss, skall hjelpa
oss att lära den, och att för våra gemensamma, återförenade
krafter bördan icke heller skall befinnas för tung.»
Landstinget i Göteborgs och Bohus län har alltifrån 1866
års val till riksdagens Första kammare der beredt
Ehrensvärd plats; från de två riksdagar, vid hvilka han saknats
(1875, 76), var han borta på grund af egen afsägelse, för att
uteslutande egna dessa år åt landshöfdingetjensten.
Ehrensvärd var 1867 ordförande i riksdagens särskilda
utskott för behandling af en motion om folkskoleväsendets
utveckling, 1868 i bevillningsutskottet, 1869 i kammarens
tillfälliga utskott för fattig vård s frågans utredande. 1870 talade
han varmt för utsträckt religionsfrihet och
realundervisnin-gens bringande till högre grad af fruktbärande nytta. 1871
deltog kan bl. a. i debatten om bränvinslagstiftningen, 1872
om den medicinska undervisningens ordnande, då äfven
ordförande i ett utskott för frågans utredande. Om
undervisningsväsendet koncentrerade sig hans riksdagsarbete 1873,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
