Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Riksdagsgalleri 1886-1889 - Gunnar Wennerberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
172 Riksdagsgalleri 1886-89.
»Praktiska lifvet har så föga som lockar,
Och dess förtjente män se just ut som stockar»
sjunger Magistern och Glimten »efter kameral examen». Men
båda måste de ju lefva... och de sade Upsala farväl.
Magistern drog till Skara, der hans undervisningsgåfvor icke
mindre än hans akademiska meriter ådragit sig
konsistoria-lernas uppmärksamhet. K. M:ts utslag bekräftade deras val.
Höstterminen 1849 tillträdde Wennerberg tjensten som lektor
i Skara; i 26 år qvarstod han som tjenstens innehafvare, men
utöfvade den endast under elfva. Ett statsanslag satte
honom i tillfälle att anträda en resa för konsthistoriska studier
i utlandet (1851-52); när han derefter på nionde året
oafbrutet undervisat ungdomen i Skara, kallades han till
Stockholm som medlem af en komité för anordnande af
Nationalmuseets inredning.
Hans vän från »juvenalernas» dagar, konung Karl XV,
hade fattat planen att i samband med det långvariga
musei-byggandets snart förväntade afslutning åt Wennerberg
bereda anställning i hufvudstaden såsom värd för det nya
konstpalatset och föreståndare för de konstsamlingar, hvilka der
borde inrymmas. Således fick han taga del i rådslagen om
musei-inredningen (1861-62), derefter genom en utländsk resa
ytterligare förbereda sig för det tillärnade kallet (1863) och
slutligen i statens på olika håll förvarade samlingar utvälja
de konstföremål, åt hvilka rum i nationalmuseum borde
beredas (1864). Men när det nya museets stat kom tillbaka
från riksdagen, fans deri ingen sådan intendentslön, som
kung Karl önskat. Inom ecklesiastikdepartementet hade
deremot anordnats en byråchefsplats för handläggande af
ärenden rörande elementarundervisningen, och till innehafvare
af denna post fick Wennerberg kallelse. Han var dock blott
t. /. expeditionssekreterare och byråchef (1865-70), hvarför
lektoratet stod honom öppet som reträttplats. Men det blef
i stället till taburetten, han steg från platsen i kansliet.
Wennerberg hade väl med varmt intresse följt
reform-striden och delat glädjen öfver representationsreformens
seger, men af politiken stod han för öfrigt fullkomligt oberörd,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
