Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Minnesbilder - Esaias Tegnér
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ur smålandsbondens koja utgick den förste Esaias
Tegnér för att i Lund »studera till prest», och sedan en
lärareplats fört honom till Vermland, blef han inom det stiftet
tjenstgörande pastorsadjunkt, komminister och kyrkoherde.
I fjorton år hade han varit gift med häradsprostens dotter,
Sara Maria Seidelius, då hans femte son föddes, på
komministersbostället Kyrkeryd i By socken, den 13 november 1782.
Denne son döptes Esaias.
Fadern fick icke veta mycket om sonens anlag, ty han
dog innan gossen nått sitt tionde år, och när nådåren vid
Millesviks pastorat tagit ända hade modern icke medel att
främja dem. Men hon hade äldre söner, redan studenter, och
dessa hade vistats en tid i hemmet efter fadrens död och
läst latin med Esaias, som af modern lärt läsa, räkna och
skrifva. Bröderna hunno dock icke långt med den lille, ty
de måste sjelfva så fort som möjligt afsluta sina akademiska
kurser och underhålla sig med att undervisa förmöget folks
barn. En af faderns vänner, kronofogden Branting på
Högvalta, tog Esaias till sig för att lätta moderns börda, och nu
var hans framtid tryggad.
Ty Branting var en hedersman, som höll innerligt af
Esaias och lärde honom hvad för en fogdeskrifvare tarfvades.
Utan vidare lärdomsprof hade Esaias Tegnér kunnat blifva
både länsman och kronofogde med tiden. Och väl skötte han
hvad honom förelades.
Så gingo några år. Gossen läste allt hvad ban kom
öfver och skref vers om allt märkeligt som inträffade,
naturligtvis endast för sig sjelf. Björners kämpadater gåfvo honom
diktämnen, Bastholms »filosofi för olärda» bibragte honom
några elementer i naturlära, och hans förstånd att använda
sina små kunskaper förde Branting på den tanken, att det
vore orätt att behålla honom som skrifvare då han egde
anlag för vida mer. Den hedersmannen skref till en granne,
hos hvilken Esaias’ äldste bror var informator: »du måste
taga honom i ditt hus, på det han der måtte få begagna sig
af broderns undervisning». Grannen biföll gerna, och så kom
Esaias i mars 1790 från fogdekontoret och uppbördsresorna
till Malma hos kapten Löwenhielm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
