Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Minnesbilder - Ludvig Holberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ludvig Holberg. 267
skull, och sedan frun gått från minnesfesten för att spela
rhombre i ett sedligt kotteri, frågar värden, om flera
finnas, som ej kunna fira Holbergs minne, och ber dem gå
innan festen börjar, ty, säger han, »inga tvungna händer må
binda hederskransen till Ludvig Holbergs’ minne». Detta är
rätt betecknande. Under de sextio år, som sedan dess
förrunnit, har studiet af Holberg gjort stora framsteg. Ingen
»fin» smak vägrar nu sitt erkännande åt Holbergs snille, åt
hans moralitet, åt hans vakna fosterlandskärlek. Och de naiva
lifsformer, hvilka i Holbergs figurer och deras tal stundom
träda oss rått till mötes, kunna icke i sedligt hänseende verka
störande på en tid, som i den »moderna realismen» funnit
uttryck för sitt sökande efter sanning och - skönhet.
En öfverstelöjtnant Kristen Nielsen Holberg, som ifrån
bonddräng blifvit utskrifven till soldat och från soldat tjent
sig upp till officer, var kommendant i Bergen den tid freden
mellan nordens folk vardt sluten i Lund. Han hade kämpat
under venetianer och malteserriddare mot turkarne, under
danebrogen mot svenskarne. Han var gift med Karin Lem,
dotterdotter till biskopen i Bergen Ludvig Munthe, efter
hvilken en af de sist födde Sönerne, Ludvig Holberg, uppkallades.
Fadern dog när Ludvig var halftannat år, modern när
han var tio. Af tolf syskon lefde då endast sex; deras arf
hade genom en eldsvåda så förminskats, att föga återstod.
Ludvig inskrefs som korporal i det regemente hans far
tillhört. Men då han tycktes ha förträffligt läshufvud, sattes
han af morbrodern, Peder Lem, i Bergens skola. Redan nu
fick han en gång obehag för satiriska versar, hvarför han
alldeles lade bort sådant skräp; i stället läste han ifrigt de
latinske skalderne, icke för det han i dem fann nöje, utan
emedan det var nödvändigt att lära latin. Och det lärde han.
Den 20 juli 1702 inskrefs Holberg som student i Kjöbenhavn,
men fattig som han var kunde han ej länge uppehålla sig
vid universitetet. Han for hem till Norge, blef huslärare
och predikohjelp hos en prost i Voss, slog mycket an på
bönderna men slog prestgossen för mycket, tyckte prestfrun, hvar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
