Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Minnesbilder - Carolus Linnæus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Med ifver hade Linnæus studerat, djerft satt nya tankar på
papperet, men hvad förmådde han väl nu, med gråpapperssulor
i sina flickade skor, med utslitna kläder och utan föda för dagen?
Det var ett år efter ankomsten till Upsala, som Linnæus
såg framtiden så mörk. Han hade helt och hållet bedragit
sig på Upsala: Rudbeck forskade i filologi och höll inga
botaniska föreläsningar. Robergs lektioner kunde man
ingenting lära på, botaniska trädgården var i förfall, stipendier
fick man ej utan mäktiga gynnares åtgärd, och hvar få en
sådan?
Så satt den stackars Linnæus en höstdag 1729 i den förfallna
botaniska trädgården och tröstade sig i sin bittra sorg
med att göra anteckningar om några blommor, då en vördig
prestman nalkades honom och frågade hvad han hade för
sig. Samtalet blef allt längre, ju mer den gamle fann att den
unge gaf godt besked. »Sexhundra örter inlagda!»
Ynglingen anmodades att följa prestmannen hem – och så kom
Linnæus i professor Olof Celsius’ hus. Denne professor hade
vistats i Stockholm några år såsom medlem af en
»kommission», och var nu betänkt på en afhandling om de i Bibeln
omtalta växter. Lyckligt möte alltså för honom, att strax
efter återkomsten till Upsala få tag i en botaniker, lyckligt
för den obemärkte studenten att varda känd af en bland
universitetets främste män. Inom få dagar hade Linnæus ett
hem hos Celsius, följde honom på resor i stiftet, arbetade
med honom i hans bibliotek och fick der goda tillfällen till
förkofran. En dag såg han i en af Tysklands lärda tidskrifter
en afhandling om blommornas kön, efter ett verk af den
några år förut i unga år aflidne fransmannen Vaillant. Hans
iakttagelser vunno nu med ens full klarhet, och innan året
1729 gått till ända, var Linnés sexualsystem i sina grunddrag
satt på papper.
När detta papper kom i Olof Rudbecks händer, vardt
Linnæus förvandlad från den obemärkte studenten till den
högt aktade forskaren. Något måtte Rudbeck redan förut
känt till honom, emedan han 1729 vägrat att göra honom till
akademiträdgårdsmästare, »sägande sig hafva större tanke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
