Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Minnesbilder - Herr Hugos Akademi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
828 Minnesbilder.
historia» - »Försök till den Allmänna Verldshistorien» -
från 1807, »Spaniens historia», öfversättning, 1808, »Myrorna,
Satyr-Epopé» i 731 ganska dåliga hexametrar, 1811 - och
ännu andra vitnen om Almqvists brådmogenhet finnas nu i
offentligt förvar. De visa huru tidigt ban beträdde
skrift-ställarbanan inom alla de områden, der han skulle förvåna sin
samtid. Icke ens musikkompositioner, icke ens Törnrosen saknas
från detta första skede. »Törnrosens ursprung» står främst i
samlingen af de barndoms- och ungdomsdikter, hvilka Almqvist
1817 förenat i ett häfte »Små Försök» och tillegnat sin styfmor.
Tidigt rörde sig religiösa strömningar i den mångkunnige
ynglingens bröst. De sökte sig form och funno skiftande
former. Synnerligen djupa synas de dock icke ha varit, lika
litet som mångkunnigheten var det. Men båda gåfvo talangen
pregel, båda vordo snillets tjensteandar. Kärleken, den
himmelska lågan, brann ock tidigt i Almqvists bröst, allvarligast,
oföränderligast i familjekärlekens skepnad. Af verlden behöfde
den vise så litet. En trogen flicka och ett hem i en svensk
bygd, det var allt. Sin tidigt vunna befordran till en knappt
aflönad tjenst i konungens kansli uppgaf derför Almqvist
och flyttade till Vermland. Praktisk duglighet var honom
vigtig, ja han fann den oundgänglig, »då himmel och jord
skall förenas genom ett verkligt lif», som meningen var med
bosättningen i Vermland. Sitt mödernearf behöfde Almqvist
endast till en del använda för inköp af den lilla gård i
Vermland, der han vid ingången af 1824 bosatte sig och lefde
nygift, skrifvande som han af barndomen var van, af inre
behof, för tidsfördrif, hur man vill kalla det, utan tanke på att
publicera sin löpande pennas alster, hvilka gåfvo honom sjelf
nöje. Han sökte blott, så vidt det vore möjligt, sätta sig och
sitt lilla hus - skrifver han till en själsfrände - »uti en
oberoende och oåtkomlig ställning, utan dessa
penninge-kollisio-ner, som gnaga på rötterna för allt vackrare och ljufvare
samhällslif.» Att andra skulle följa föredömet, utan egen håg,
endast för Almqvists skull, önskade han icke och afböjde i
bref sådana planer. Han ville visst icke locka någon, ville
ingalunda vara ett centrum för en kolonisation i
Vermlands-bygden, der han icke ens sjelf ville vara bunden för framtiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
