Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Minnesbilder - Herr Hugos Akademi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
342 Minnesbilder.
blir Mr Gustavi på att få komma till Mexico - eller Peru.
Det tyska bergsbrukssällskapet hade icke ännu upphört att
existera och Gustavi hoppas att få komma ut till sina
vänner i Mexico eller Arizona, om han blott kan få ressällskap
med någon som bjuder på resa - en tur, som ofta träffat
honom.
Med dessa förhoppningar sluta 1857 års bref, och det
närmast följande är af 1861 i November. Alltså en lakun
af fyra år. Har Gustavi under tiden varit i det alltjemt
oroliga Mexico? Hafva han och hans sällskap råkat ut för
öfverfall af indianer eller mexicaner som utplundrat dem? Har
han begärt audiens hos presidenten Lincoln? Om allt detta
kan intet svar ges, enligt nu förvarade källor. Men så väl
af brefvet från 1861, som af ett i hans papper förvaradt
annonsqvitto synes, att Gustavi var i Philadelphia både
sommarn och hösten 1860 och ingen antydan i den med 1861
begynnande brefföljden göres på någon annan vistelseort än
Philadelphia, åtminstone från och med 1860 års sommar.
Inbördeskriget hade emellertid utbrutit, föregånget af en
mängd sammansvärjningar och hemliga sällskap, sådana Mr
Gustavi skildrar i den 1867 tyckta historien om Don
Guati-mozin och hans guldmakeri. Måhända ingå i
lokalskildringarna här äfven några reseminnen. Detta kan man kanske
våga gissa: men hvad som är säkert är, att den långa
inledningen om alkemiens historia har alldeles samma karakter,
som de för »herr Hugos akademi» utarbetade kompilationerna
ur böcker om diverse andra ämnen, allenast att det föredragande
statsrådet sjelf icke synes till i af handlingen om alkemi.
Hade det varit svårt förut för Mr Gustavi att draga sig
fram inom Unionens stater, värre blef det för honom att
hålla sig uppe i söndringens tid. Mr Gustavi var varm, ja
entusiastisk unionsvän och synes till och med ha tagit del i
den förbittrade tidningsträtan, att döma af ett förvaradt
kon-sept till en artikel om förräderi, »What is Treason? and Who
is the Traitor», riktad mot general Mac Clellan efter slaget
vid Antietam, i september 1862. Sydstatsarméer hade redan
1862 inträngt i Pennsylvania; efter Mac Clellans afsättning
och hans efterträdares förnyade nederlag kommo de igen 1863
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
