Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Dödsrunor - Johan August Anckarsvärd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
384 Dödsrunor.
1848, eller vid något annat tillfälle. Skäl fanns alltså äfven
efter 1844 att ihågkomma hvad Adlersparre många år förut
skref om denne gamle vän: »att en sådan man icke blifvit
uppsökt och använd, är något som grämer mig, liksom det
alltid gör, när jag ser det dugliga tillbakasatt eller
förbigånget, ofta blott för att det är nog blygsamt, att icke vilja
tränga sig fram bland dagens lycksökare och svansviskare».
Men flera af våra akademier uppsökte August
Anckarsvärd. Främst gick Fria Konsternas Akademi, som kallade
honom till medlem redan 1813, sedan han bidragit till årets
akademiska konstutsällning med tvänne landskap »efter
naturen målade i olja». På 1820-talet deltog han med
landskapsmålaren professor Fahlcrantz och sin broder Mikael,
sedermera öfverintendent och preses i konstakademien, i en
konstresa i Norge, och förordade på 1828 års riksdag inköp af
taflor »för ett blifvande nationalmuseum». Äfven genom att
ekonomiskt möjliggöra fattiga konstnärers utveckling, eller
till sådafit understöd bidraga, har August Anckarsvärd
häf-dat sin plats bland konstakademiens medlemmar. Dessa
räknade honom också i många år bland sina »hedersledamöter»,
samt utsago honom, under brödrens närmaste efterträdare som
preses, till akademiens vice-preses (1856-66).
Vetenskapsakademien valde Anckarsvärd till sin medlem
1831 och tio år senare till sin preses. Vi ha redan nämnt
hans »Tal om. jordbrukets närvarande tillstånd inom
fäderneslandet, hindren för dess förkofran och Utsigterna för dess
framtid, hållet i K. V. A. vid prsesidii nedläggande den 6
April 1842», och vilja här endast tillägga, att det med sitt
klara språk, sin skärpa i uppfattningen och sina statistiska
tabeller bland nutida kamrater intager ett verkligen
framstående rum. Förmodligen föranledde också talet, att
talaren 1844 inkallades bland K. Landtbruksakademiens
hedersledamöter, men i Krigsvetenskapsakademien spåras ej den
kätterske öfverstens namn. Den första stora ordensdag då
kronprinsen-regenten Carl i det svenska ordenskapitlet
utöfvade kunglig makt, egnade han dock indelningsverkets
trogne vedersakare - konstakademiens d. v. vice-preses -
vasaordens stora kors.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
