Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Dödsrunor - Paul Genberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
410 Dödsrunor.
Persdotter från Genvalla, den ort, från hvilken det af inånga
norrlandsbarn burna namnet Genberg härstammar. Fadern
var en fattig man, som en tid var gästgifvare, och då fick
Paul skjutsa resande; men trots fattigdom och försakelse
blef det honom dock beskärdt att i Frösö skola inhemta den
lärda bildningens elementer. Skild från skolan på grund af
ett kanske nog ofrivilligt deltagande i något pojkaktigt
öfverdåd, sökte den ångerfulle ynglingen upp Lunds universitet
för att komma så långt som möjligt från hemorten, och här
blef han student den 14 febr. 1828.
I sju år gick nu den fattige studenten från Norrland
bland det skånska universitetets ungdom, okänd och
tillbakadragen, som talaren vittnade 1847. Men han lät ej åren gå
förgäfves. Fliten gaf de rika anlagen utveckling, och då
Genberg 1835 besteg parnassen var han redan en lärd man.
Romarnes språk behandlade han som en mästare, och
filosofiens studium täflade med den klassiska filologien om
företrädet vid hans val af lefnadsbana. Att fästas vid
universitetet var hans önskan, men professorn i praktisk filosofi, den
underlige Cedersköld, tyckte sig hafva nog af docenter och
afslog Genbergs begäran om kallelse till ett rum bland dessa.
Latinaren Lindfors förstod bättre sin vetenskaps intresse, och
1837 nämndes Genberg till docent i romerska språket och
literaturen, sedan han författat en afhandling öfver ett
gra-matiskt ämne. Efter Lindfors’ död förordnades Genberg att
förestå den lediga professuren och erhöll ett rum å förslaget
till dess återbesättande, sedan han utgifvit en ny afhandling i
latinsk gramatik. Men lektorn J. G. Ek utnämdes 1842 till
professor och Genberg till adjunkt i den romerska »vältaligheten
och poesien», hvarefter Genberg 1843, med understöd af
allmänna medel och ett års tjenstledighet, anträdde en utländsk
resa för vetenskapliga ändamål.
Under tiden hade Genberg i Lund blifvit ungdomens
älskling och universitetets hopp. Ingen skref och talade latin
som han, ingen hade vidsträckt beläsenhet som han, ingen
kunde mäta sig med honom i skarpsinne, men ingen gick
sin väg så stilla och fridälskande som han. När de yngre
lärarne i Lund år 1841 uppsatte en tidning för »Studier, 1m-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
