Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Dödsrunor - Anders Fryxell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
denna för alla gemensamma folkskola höjes kursen och ökas
ämnena i borgareskolan, ifrån hvilken 16-åriga ynglingar, som
dertill ega håg och anlag, inträda i lärda skolan. Den första
skall omfatta fosterländsk literatur och bildning, den andra
den ny-europeiska bildningen, den tredje lägger dertill den
klassiska fornverlden och dess literatur. Väl äro vi icke ännu
hunna fram till denna organisation, men under de 50, 60 år,
som gått efter det Fryxell uttalat sig, har hans fana aldrig
blifvit öfvergifven af skolreformens vänner och den här angifna
riktningen aldrig saknat förkämpar.
Det var fosterlandets språk och historia Fryxell ville lära
de små i stället för latin och dogmatik, förra tiders
hufvudämnen. Det förra läroämnet kan man säga att Fryxell inarbetat
i våra skolor genom sin 1824 utgifna »Svensk Språklära
till skolornas tjenst», i 4:de upplagan (1832) tillökad med
en öfversigt af svenska språkets och literaturens historia, äfven
den för årtionden den svenska ungdomens enda vägvisare
i dessa för skolan förut obekanta och dock så naturliga
ämnen. Trettonde upplagan utkom 1865. – Den 1 juni
1823 skref Fryxell företalet till »Berättelser ur svenska historien;
första delen, innehållande hedniska tiden, till skolungdomens
tjenst utgifven», med uppfostringskomiténs intyg
om användbarhet både vid den allmänna och enskilda undervisningen.
Tolfte upplagan trycktes 1879. – För vexelundervisningssällskapet
utgaf Fryxell 1823 jemväl »Elementarräknetabeller».
Den nya skolkomitén, som 1825 tillsattes för att
åter begynna striden för och mot latinets herravälde i vår
skolbildning, anlitade Fryxells biträde, och antog honom 1827
till förste rektor vid den försöksskola, som skulle pröfva de
nya idéernas tillämplighet. Om den starkt anbefalda vexelundervisningsmetoden,
som ifrån en fiffig nödfallshjelp höll
på att vinna erkännande som undervisningens blomma, orsakade
meningsskiljaktighet mellan Nya elementarskolans direktion
och dess första rektor, eller det endast var nödig omtanke
om bättre utkomst som föranledde Fryxell att redan 1829
som rektor återgå till Maria skola, kunna vi ej uppgifva. Men
klagomål öfver för vidsträckt anlitande af vexelundervisningsmetoden
i Nya elementarskolan förekommer i Fryxells sist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
