Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Dödsrunor - Anders Fryxell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Geijers gång genom solvisarens stadier. Folkfrihetens välsignelse
värmde hans själ i åttio-åren vida mer än aristokraternas
välgerningar mot Sverige eldat den fyrtio år förut.
Och det är hos den gamle Fryxell det kanske mest karakteristiska
draget, att hans sinnes lifaktighet, hans lynnes stridbarhet,
hans mottaglighet för den omgifvande verlden med
åren snarare tilltog än minskades. Derför var den ståtlige,
silfverlockige, hvitskäggige gubben alldeles ingen »Pharus,
som står qvar och skiner -från en förgången sångarverld.»
Han var vid skrifbordet, som i sällskapsrummet en man af
vår tid lika mycket som någon yngre, om än han gerna gjorde
dem till viljes, som helst spörja hvad gammal minnes.
Så satt han en gång en varm sommardag och täljde sägner
ur »Speluneas» historia för en ung samtida. Plötsligt
blef den gamle allvarlig. »Jag skall säga dig något om nemesis
divina», sade han, »till varning för dig som är ung,
till straff för mig som är gammal.»
Och så berättade han, huruledes han åtagit sig – och
tyckt det var både lustigt och modigt – att julaftonen 1821
förklädd inkasta »Markalls sömnlösa nätter» som anonym
julklapp i kanslirådet Wallmarks hem. Det var en smädedikt
mot Wallmark, som deri fick heta både »åsna» och »hjerneberöfvad»
m. m. för sitt motstånd mot nya skolans smak.
Fryxell ångrade väl sedan att han så okynnigt stört familjefriden
hos en ärans man. Men det dröjde länge innan han
rätt fick erfara huru illa han handlat. Julaftonen 1848 inkastades
i Fryxells hem »Medaljens frånsida», en smädeskrift
mot honom, hvari han framställes som sniken, hårdhjertad,
skogsåverkare, oärlig i uppgifter o. d. »Då först kände jag
hela vidden af min ungdoms oförrätt mot Wallmark; då
kände jag hvad nemesis divina är. Du kan gerna tala om
det. Måhända blir det lärorikt för någon.»
År 1879 kom bildhuggaren Walter Runeberg till Stockholm
för att forma den gamles byst – ett utmärkt arbete, som väl
förtjenar att kallas till lif i marmorn. Under det den gamle
professorn satt för den unge, förvånade han denne med det
kolossala minne han hade för svenska skalders verk. Han kunde
utan afbrott i en timme läsa skaldestycken ur minnet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
