Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Dödsrunor - Otto Edvard Carlsund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Otto Edvard Carlsund. 537
framdrifvas». Ångmaskinen förlänade fartygsbyggaren denna
kraft: och, skrifver en fackman: »det var Carlsunds rediga,
praktiska hufvud förbehållet att gifva svaret på det uppstälda
problemet, hvars lösning Chapman icke uppgifvit: naturlagen
för fallande kroppars rörelser ligger till grund för hans
para-boliska konstruktionssystem, vattenpartiklarne böra vid
fartygets framgående sättas i rörelse åt sidorna med en till-.
tagande hastighet under halfva vägen från förstäfven till
midskepps och under andra halfva vägen retarderas på samma
sätt med aftagande hastighet; derigenom åtgår minsta arbete,
hvilket äfven bevisas deraf, att på Carlsunds smidiga fartyg
den förr vanliga bogsjön nästan alltid uteblef. Hans metod
hölls länge hemlig - det bästa patent - och ännu kännes
den endast af ett fåtal. Systemet har ytterligare utbildats
och i tryck framstälts i Amerika - dock ej i rätta
upphofs-mannens namn. De flesta och bästa af våra svenska
ångbåtar äro emellertid konstruerade enligt Carlsunds system,
som sent blir urmodigt».
Det var jernfartyget med propeller, som genom Carlsund
blef den svenska industriens heder, den svenska handelns
och samfärdselns, icke mindre än det svenska sjöförsvarets
dyrbara tillhörighet. Redan vid 1851 års verldsexposition,
som icke blott Carlsund utan äfven en af hans då för tiden
bästa ångbåtar (Berzelius) besökte, öfverträffade den svenska
maskinens enkelhet, ändamålsenlighet och ekonomiska
fördelar alla sina samtida, ett förhållande som t. o. m. inom
den engelska fackpressen vann erkännande. Carlsunds
kanalångbåtar, hans kanonångbåtar, hafva hvar sitt skede i vår
tids häfder. Efter de båda första kanonångbåtarne,
»Högland» och »Svensksund», beslöt E. M:t i sitt statsråd, att
låta pregla en medalj i guld af 18:e storleken för att
öfverlemnas åt Carlsund, som ett erkännande af »medborgerlig
förtjenst», och en af de följande kanonångbåtarne fick bära
mästarens namn. När monitorernas skede kom, fick
Carlsund äfven bygga sådana, och det både för Sverige och
Norge. Men hans arbeten för flottan vunno icke alltid hvad
han velat gifva i förbättrade detaljer, ty vederbörande
»önskade inga förbättringar». När han sjelf var herre öfver
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
