- Project Runeberg -  Skrifter / 1. Vittra skrifter. I. Berättelser och skisser /
xv

(1920-1924) [MARC] Author: Pontus Wikner
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karl Warburgs förord till första upplagan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KARL WARBURGS FÖRORD

XV

ordalagen. De flesta hans tal förflyktigades med
stunden; andra äro emellertid upptecknade av honom
själv eller av åhörare och bland dessa tal har jag valt
till intagande i denna samling — jämte de vackra
minnesorden över Boström — några av hans s t
u-d en t tal. Ty de äro uttryck för ett drag i Wikners
väsende, som förvisso ej var det minst
kännetecknande: hans förhållande till den uppsaliensiska ungdomen.

Liksom Wikner varit för sina jämnåriga en trofast
kamrat, så blev han för de yngre — släktled efter
släktled — på en gång kamrat, lärare och
föresyn. Lärarna i våra universitetsstäder måste ju i
allmänhet lägga huvudvikten vid den teoretiska
utbildningen av lärjungarna; det är få av dem, som äga
tillfälle till att påverka ungdomen moraliskt; men
Pontujs Wikner var en av dessa få. Han ägde en e t i s k
talang, som lika mycket berodde på hans djupa
personlighet som på hans älskvärda, vänliga
umgängessätt. Det var aldrig något uppstyltat i hans
»moralitet»; hans ädla ord verkade dess mera övertygande,
som de kommo från en person, vars rena, oförvitliga
sinnelag gick i borgen för deras sanning. Hos
honom fanns ingen skism mellan liv och lära, och han var
icke rädd för att förlora något av sin värdighet för det
han var med om ungdomens nöjen. Den högt aktade
läraren kunde deltaga i studenternas glädje och
drömma om igen sin egen, han kunde själv skämta med de
unga, han visste väl, att det sanna allvaret icke
behöver kläda sig i sorgedok. Detta allt förklarar den
ovanliga verkan hans tal hade på oss yngre.

Slutligen har jag i samlingen, på uppmaning av
och i samråd med flera Wikners vänner, medtagit ett

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Feb 1 19:47:49 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/wikner/1/0015.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free