Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det underbara anletet (c. 1860)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8
BERÄTTELSER OCH SKISSER
drag, vilka erinrade honom om hans fader; dessa
voro dock, tyckte han, mindre stränga och tusen gånger
kärleksfullare än hans faders. Men se, vad är det?
Dörrarna slås upp, en yngling inträder. Ja, i sanning
en yngling, och dock var aldrig en seraf skönare.
Han bär en rustning, men icke av stål; den visar
snarare en färg sådan som den, med vilken man plägar
måla kärleken, oskulden och sanningen. Den sköne
ynglingen går med lätta steg fram till konungens
tron, lägger sitt svärd för dennes fötter, knäböjer och
säger: »Fader, jag har segrat, mitt värv är fullbordat!»
Och konungen uppstår, sluter honom i famn och
säger: »Ja, du är min son; din plats är vid mitt hjärta.»
Vilken musik genombävade icke salen vid dessa ord!
Pilten kände sitt hjärtas slag mångdubblas. Han såg
sig omkring med helig förundran. Allt tycktes hava
vaknat till nytt liv. Pelarna blevo strålande keruber,
bildstoderna stego ned från sina piedestaler och ställde
sig kring konungens tron, valvet där uppe syntes endast
utgöra skimret från millioner bevingade serafer. Pilten
kände sitt huvud svindla. Då stiger prinsen ned till
honom, sluter honom i sina armar, trycker en kyss
på hans panna och säger på ett språk, som endast de
odödliga tala: »Du har nu skådat din bestämmelse.»
Pilten, bävande av sällhet, slår upp sitt öga och skådar
den. sköne ynglingen i ansiktet. Barmhärtige Gud,
vilket anlete!–––Men tyst — synen är försvunnen!
År hade förflutit efter denna underbara dröm.
Pilten hade vuxit upp till en yngling, och av sin
barndoms minnen hade han glömt mycket, men drömmen
i trädgården hade han aldrig glömt. Den stod sent
och bittida för hans själs öga. Djupast inpräglat i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
