Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det underbara anletet (c. 1860)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12
BERÄTTELSER OCH SKISSER
Huru besynnerligt! Just som han för Albin
skildrade den unge prinsens uppträdande i kungssalen,
märkte han hur en tår sprang fram ur vännens öga.
Den tåren genombröts av en stråle från den nedgående
solen, och ur den strålen spridde sig ett rosenskimmer,
som ett ögonblick överflög Albins ansikte. Och då,
i detta ögonblick, igenkände ynglingen i detta ansikte
drag för drag det sköna, underbara anletet.
Ynglingen förde handen över sitt öga för att övertyga sig,
att det icke var en synvilla. När handen åter borttogs,
satt Albin kvar, sådan han alltid varit, endast mycket
blekare. Solen hade gått ned. Från den stunden blev
Albin blekare med varje dag. En afton sade han till
sin vän, som yttrade sin sorg över dessa olycksbådande
tecken: — Det är intet att sörja över. Men jag vill
icke dölja för dig, att min död är nära. Däröver skall
du icke bedrövas, jag bedrövas icke. Sedan jag hörde
din berättelse om det underbara anletet, plågades jag
av en beständig längtan, alldeles så som då man längtar
till ett älskat hem. Dit är jag nu på väg. Jag bjuder
dig snart farväl och tackar dig då för din trogna
vänskap. — Solen var just i sin nedgång. Hennes stråle
letade sig även nu en väg till Albins öga, och i dess
matta skimmer skådade vår yngling ännu en gång det
underbara anletet. Dess drag försvunno i nästa
ögonblick som en skingrad sky. Det var åter Albin, som
satt där, men blekare än någonsin. Solen hade gått ned
— för alltid! Några månader senare satt vår yngling
tankfull på vännens grav. Han var djupt nedslagen,
det kunde man se. Icke var det av bekymmer för sin
utkomst, ty den avlidne vännen hade åt honom lämnat
all sin egendom, men det var av saknad efter den bort-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
