- Project Runeberg -  Skrifter / 1. Vittra skrifter. I. Berättelser och skisser /
13

(1920-1924) [MARC] Author: Pontus Wikner
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det underbara anletet (c. 1860)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DET UNDERBARA ANLETET

13

gångne, och det var säkert också därföre, att han aldrig
kunde återfinna det underbara anletet. Tvenne gånger
hade han spårat dess drag i vännens ansikte, men det
hade ju endast varit en synvilla. Så satt han
grubblande på gravkullen. Hans blick kom händelsevis att
falla på en av gravstenarna längre bort mot
kyrkogårdens ena hörn. Det var någonting, som rörde sig
bakom stenen. Han gick dit för att undersöka. En
flicka, som knäfallit vid stenen, uppreste sig hastigt.
Hennes ögon mötte hans. Vilken blick! En
sådan hade han aldrig förr sett; — jo, han hade sett
den förut och, om han ej misstog sig, just i den
hemlighetsfulla drömmen. Ja, det var nästan den undersköne
prinsens ögon. Nästan? — det var beistämt hans,
ty sådana ögon torde aldrig hava tillhört någon annan.
Ett samtal inleddes, ynglingen och flickan skildes åt,
de möttes oftare och blevo bekanta. Ett par månader
senare hade vår yngling trolovat sig med den unga
flickan. Huru säll var han icke, den avundsvärde
brudgummen, när han dagen före bröllopet satt vid sin
sköna Agnes’ sida och såg in i hennes ögon. Ja, det
kunde aldrig slå fel, att det var dessa ögon, han skådat
i drömmen och som han nu funnit. Den undersköne
prinsen var nog ingen annan än just hans egen Agnes,
som för tillfället varit iklädd en furstlig ynglings dräkt.
Bröllopsdagen kom och bröllopstimmen också.
Gästerna tillströmmade från stadens alla kanter.
Kullersto-larna äro framsatta. Brudgummen knäböjer med sin
brud och prästen står framför dem och läser med
högtidlig min ur sin guldbeslagna handbok. Nu är
ögonblicket inne. Vigselringen skall tryckas på brudens
finger. Det är gjort — men du himmel, varför
blek

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Feb 1 19:47:49 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/wikner/1/0033.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free