Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Filosofen på Akropolis (c. 1860)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FILOSOFEN PÄ AKROPOLIS
29
— Jag fick höra ett samtal mellan min vän
Sim-mias och hans lärare.
—- Sokrates? Tala, yngling, du har hört Sokrates?
— Ja, Kritobulos, och jag tackar gudarna, att de
fört mig i hans väg.
— Ve över den äreförgätne gubben, gudsförnekaren,
statsförrädaren och ungdomsförföraren!
— Nej, Kritobulos, han förtjänar välsignelse och
icke förbannelse. Genom honom har en gudomlig
stämma talat likavisst som någonsin genom oraklet i
Delfi eller Dodona.
— Genom honom? Måtte Zevs’, allhärskarens blixt
förkrossa både honom och hans anhängare!
— Således även mig?
— Nej, icke dig, Aristokles, ty du skall aldrig bliva
hans lärjunge; därtill har du fått för god uppfostran.
— Men, om jag nu säger dig, att jag från och med
i morgon skall vara en lärjunge av Sofroniskos’ son?
— Du skall det icke; men om du det gör, så är du
för alltid utestängd från mitt hus. Kom ihåg, att det
är Alkmenes fader, som säger dig detta!
— Alkmenes fader! upprepade den unge mannen
bleknande och sänkte sitt huvud mot handen.
— Icke sant, Aristokles, du skall ej öka antalet av
de förförda, som varje dag omgiva den gamle
vanvettingen och insupa hans giftiga lärdomar? — Du
älskar ju Alkmene?
— Om jag älskar henne? — Du vet det, Kritobulos.
— Men hon skall, från den dag du blir Sokrates’
lärjunge, tillhöra icke dig utan en annan, som också
älskar henne.
— Karmides?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
