Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Filosofens morgondrömmar (1862)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
50
BERÄTTELSER OCH SKISSER
Du må tro, jag har sett mycket, sedan vi sist skildes,
och — men jag är ändå glad att vara här åter!
— Och jag är glad att hälsa dig välkommen till vårt
gamla Aten, och är ännu gladare, att du ej glömt bort
gamla vänner.
— Glömma er? Aster och Aristokles! Aldrig! Leve
vänskapen!
— Och poesien? genmälde Aristokles.
— Och kärleken och vinet! tilläde Aster. — Vet du,
Aristokles, Simmias bör i afton hälsas med en
välkomstskål hemma hos mig, vartill du härmedelst inbjudes.
Jag har vin, förstår du, gott vin, och kanske någon
annan därhemma kan ge dig kärlek?
Aristokles rodnade. — Jag skall komma — svarade
han. — Vin är gott och kärlek är bättre, men bäst är...
— Vad för slag? avbröt honom Aster. — Finnes
något bättre än kärlek?
— Om det finnes en kärlek, som ej förbränner, som
ger mig liv utan att på samma gång ge mig döden •—
då finnes intet bättre än kärlek.
— Dumheter! utropade Aster. — Aldrig har jag
märkt, att kärleken förbränt mig.
Simmias log åt denna bekännelse av den sorgfrie
adertonårige ynglingen. Aristokles log också, men
kastade såsom av en händelse en sidoblick på platanen,
på vars grenar ett och annat blad hade vissnat för
kyssar av högsommarens sol.
Det hade gått lustigt till i Kritobulos’ hus denna
afton. Aster hade uppbjudit all sin förmåga för att roa
sina gäster, vilket med vinets tillhjälp hade lyckats till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
