Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Filosofens morgondrömmar (1862)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FILOSOFENS MORGONDRÖMMAR
49
han rädd och förlägen, när han skall tala henne till.
Detta lär av visst folk kallas kärlek, ehuru jag nog vet,
att jag brukar älska på annat vis.
— Din syster är en vacker flicka.
— Skulle tro det; alla säga, att hon är min
fullkomliga avbild. Och om jag ej missminner mig, så plägade
även du finna henne vacker.
Simmias suckade och såg ned; det var tydligt, att
han däremot ej hade något att invända.
— Det år, som jag varit borta från Aten — sade
han slutligen — har kanske förändrat mycket. Men
Alkmene lovade att bli vacker, och säkert har hon ej
svikit detta löfte.
— Därom skall du få övertyga dig i afton, när du
kommer till oss. Du har ju lovat att komma?
— Jag tackar dig. Jag skall ej utebliva.
De bägge vännerna hade nu hunnit fram till Aristons
villa. En slav, som mötte dem på gården, underrättade
dem, att Aristokles just nu gått ned i trädgården. De
styrde sina steg dit. Aristokles satt orörlig och
drömmande under samma platan, där vi sist lämnade honom.
På marmorbordet framför honom låg en vaxtavla, varpå
han skrivit ett par rader, men åter överstrukit. Hans
Stylus låg därbredvid.
— Nej det här går icke — sade han halvhögt för sig
själv och steg upp. — Jag ville måla hennes bild, men
jag saknar ord — det går omkring i min hjärna. —•
Nej jag måste... Ah, se Aster! avbröt han hastigt.
— Aster och — och Simmias!
— Jaha — svarade den sistnämnde och ilade i hans
armar—här har du mig tillbaka efter min långa resa.
4. — Wikner, Vittra skrifter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
