Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Allt eller intet (1871) - II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
allt eller intet
125
II.
Den 3 aug. 1852.
Ja, verkligen, denna dag är besynnerlig: han väcker
alltid för mig till liv en värld av slumrande minnen.
Och med andra minnen vaknar även minnet av dig,
Roderik. Dig kan jag icke glömma, ty med vänskapen
för dig hade jag sammanknutit min andes högre liv;
du var min själs personligvordna renhet. Nu, sedan
du är hemgången, kan jag säga dig, huru skön du
var för mig, utan att behöva frukta något missförstånd;
ty nu läser du i min själ mina tankar, såsom de allena
kunna läsas vid skenet av evighetens ljus. Nu förstår
du bättre än jag mitt gamla »allt eller intet», som en
gång skrämde dig och föreföll dig så paradoxt.
Mer än trettio år hava gått fram över din grav vid
Arnos stränder. Under Italiens högblå himmel har
du slumrat, medan din gamla vän gått häruppe på
jorden och vankat. Det måste vara fyrtio år, sedan
jag på denna dag gjorde mitt avskedsbesök på denna
plats och härifrån talade med dig om min ungdom.
Låt mig glömma, att du för alltid är bortgången,
och låt mig ännu en gång tala till dig såsom i
förgångna dagar. Vill du, att jag skall berätta dig något
om min mandom, såsom jag förut berättat dig om min
ungdom? Jag vill vara kort.
Kan du tro, att jag ändå glömde dig? En lång tid
sjöng jag för mig själv och med avseende på dig Don
Carlos’ ord:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
