- Project Runeberg -  Skrifter / 1. Vittra skrifter. I. Berättelser och skisser /
156

(1920-1924) [MARC] Author: Pontus Wikner
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En sommarsvaghet (1874) - 3

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

156 BERÄTTELSER OCH SKISSER

alldeles mittemot varandra. Hans plats var den översta
i avdelningen, och, såsom någon sedan sade mig,
hörde det till ordningen vid dètta läroverk, att
Werner Miltzig skulle sitta primus i sin klass, antingen
han förtjänte det eller ej. Just nu hade vi en timme
i historia; det var trettioåriga kriget som behandlades,
och Miltzig fick berätta om slaget vid Lützen. Jag
hade därvid min blick fäst vid hans ansikte och tänkte:
»Vad du är vacker och vad du ser ädel ut! Du skall
bliva min vän».

Efter timmens slut beslöt jag att söka ett samtal med
Miltzig. Men när jag skulle närma mig honom och
ånyo kasta en blick på hans ansikte, kunde jag knappt
känna igen honom: jag kunde ej begripa, vart hans
skönhet tagit vägen. Jag gjorde honom en fråga
angående en större byggnad, som låg mittöver gatan.
»Biskopsgården», svarade han och gav mig en likgiltig
blick. Jag gick åter till min plats, och så slöt vårt
första samtal.

Men alltsomoftast när jag från min plats betraktade
Miltzig i sådana stunder, då han var fördjupad i det
ämne, som från katedern behandlades, eller då han
avgav sina svar på lärarens frågor, återvände min
första tanke: »Vad du ser bra och ädel ut! Jag vill
vara din vän».

Men intet synnerligt närmande oss emellan blev av.
Det föreföll mig slutligen, som om jag alltid måste se
honom på ett visst avstånd och i en viss belysning för
att finna mig tilltalad av hans utseende, ungefär som
man så måste avpassa sina ögons avstånd från en
stereo-skopbild, om man vill se honom rätt. Icke heller
fäste han å sin sida någon uppmärksamhet vid mig.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Feb 1 19:47:49 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/wikner/1/0176.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free