Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En sommarsvaghet (1874) - 10
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
242
BERÄTTELSER OCH SKISSER
in i döden — falsk belysning — falsk, säger jag,
genomfalsk, grundfalsk.
Åter en paus.
— Tredje gången blir det mycket bättre, herr
Werner, mycket, mycket bättre; men icke är jag en häxa.
Men är jag en häxa, så vill jag spå dig: tredje gången
skall du dö.
Åter en paus, varunder jag hörde mitt eget hjärtas
slag. Den bleka gestalten sträckte på en gång ut sina
båda armar, och med en plötslig rörelse fattade hon
min vänstra hand och Georgs högra, vände oss, som
jag tyckte, med oemotståndlig kraft tillbaka mot
altaret, pekade sedan på den heliga jungfruns bild och
sade:
— Tredje gången skall du dö. Har du dina färger
blandade? Mera rött på kinderna, mycket mera rött;
men dö skall du. — Tyst, jag vill sjunga för dig, medan
du river den röda färgen. Tror du, att jag är katolik?
— »Heliga Maria, Mutter Gottes», hörde jag i
detsamma munkarnas hesa stämmor från något rum bakom
högaltaret begynna en rad av hastigt frammumlade
böner; och när jag hunnit se mig om, var den vita
skepnaden försvunnen.
Jag kan ej för mig själv förklara, varför denna syn,
som för mig visade sig i Altdorfs kapucinerkapell, på
mig utövat ett så oerhört inflytande, som det verkligen
blev händelsen. Ofta stod den vita gestalten för mig
i mina drömmar, alltid på en gång hotande och skön,
och även ofta då jag var vaken och för min själ ville
framkalla bilden av ett framtida lyckligt mål, som jag
ville vinna, trädde den bleka, högtidliga gestalten fram
för min fantasi och ställde mot mig det obevekliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
