- Project Runeberg -  Skrifter / 1. Vittra skrifter. I. Berättelser och skisser /
316

(1920-1924) [MARC] Author: Pontus Wikner
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den hederlige vävaren i Korint (1878)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

316

BERÄTTELSER OCH SKISSER

än de andra och beslöto att bliva den enslige
spindelns vänner. Detta deras självuppoffrande beslut
ålade dem visserligen vänskapens första och tunga
plikt, att säga honom obehagliga sanningar: men till
och med detta ville de underkasta sig —: de
korintier hade en otroligt vaken pliktkänsla, alltsedan
Cri-ticus första gången reste genom staden; det hade
blivit ett slags arvdygd hos dem.

Alltså fördelade de mellan sig uppdraget att om
morgnarna, då de promenerade vid havsstranden för
hälsans skull, också vårda sig om den stackars
spindelns andliga hälsa och i förbigående viska honom
i örat: kom ihåg, att du är en spindel, alldeles som de
gamle romare vid triumftågen brukade ställa en slav
på triumfatorns vagn för att tillropa honom: kom ihåg,
att du är en människa. Att åtaga sig ett sådant
slav-göromål var bevis på en stor ödmjukhet; och för att
de korintiska vännerna icke skulle för häva sig över
denna sin ödmjukhet, vilket vore den värsta av alla
förhävelser, så underläto de aldrig att, på samma gång
de sade till spindeln: kom ihåg, att du’ är en spindel,
helt uppriktigt viska till sig själva: kom ihåg, att du
är en människa.

Så sökte de både med avseende på sig själva och
spindeln att bringa verkställighet åt det delfiska
oraklets bud: känn dig själv.

Så till vida var detta ett slags hedendom, om ock
i ädlaste form; och detta var kanske något vågat, i ty
att de korintier nu voro kristna, eftersom de hade fått
icke mindre än två brev från aposteln Paulus. Men
de ville vara frisinnade och låta kristendomen i sig
upptaga sanningen från alla håll, där någon sanning

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Feb 1 19:47:49 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/wikner/1/0336.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free