Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ett stycke textkritik (1878) - II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
328
BERÄTTELSER OCH SKISSER
då hennes man hemkom från skolan, blek som döden
och med alla vredens åskor lägrade över sin panna.
—- Tala inte till mig kvinna, jag är förlorad.
— Kvinna, vad vill det säga, Ambrosius?
— Det vill säga — fasa, förbannelse! Sådana
missfoster borde utrotas från jorden! En av oss skall
bort, så sant jag är en ärlig människa.
— Ambrosius, tänk på vad du säger, och till vem
du talar. Vem menar du?
— Ja den som det visste! Jag gåve hundra av
mina bästa konjekturer, om jag det visste. Tänk dig
bara, Petronella, i professorns närvaro!
— Alltså i skolan?
— Ja, i översta klassen. Professorn kom in för att
höra min lektion. Vi läste Homerus. Jag lät Bille och
Hallstedt läsa, och det gick bra, jag lät Örtqvist läsa,
och det gick gudomligt — åh, jag kvävs — och
professorn sade till mig, att det var en högtid att höra
sådant, och då sade jag — o min åsna! — att jag nog
trodde, att gossarna skulle kunna översätta även
sådant, som icke blivit läst i skolan, så att, om professorn
ville, så skulle jag taga fram min lilla Anakreon, som
låg i min överrock och låta gossarna — giv mig vatten,
Petronella!
— Och sedan?
— Jo, sedan tog jag fram min lilla Anakreon — du
vet, den där lilla grekiska boken, som är tryckt på så
styvt papper, och som är interfolierad. — Och jag gav
boken åt Otto Berg, och han fick läsa första oden, och
det gick bra, mycket bra, och jag bad honom räcka
boken till Sven Kvist; och när jag det gjorde, var jag
en åsna, ty om nånsin en åsna kan lära sig grekiska,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
