- Project Runeberg -  Skrifter / 11. Brev. I. 1851-1869 /
148

(1920-1924) [MARC] Author: Pontus Wikner
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 58. Till Herman Björnström, 2 Juni 1858

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

148

PONTUS WIKNER

vi skulle vilja låta vårt lif för bröderna; men ingen —
icke en fader, icke en moder, icke en son, icke en
dotter, icke en maka, icke en vän, nej ingen i hela
verlden få vi älska högre än Gud, så att vi för denna
jordiska kärlek glömma den kärlek, vi äre skyldige
Honom, som för oss gick i döden. Ty den, som så
gör — och många äro de — hvad skall väl han
gifva för ett svar, då den store kärleksförsten sänder
honom sitt bud att komma? — »Du kallar mig att
komma till Dig; Du lofvar mig Din kärlek och beder
om mitt hjerta — Ja, Herre, jag vet, att Du är
kärleken, och jag ville, att jag kunde älska Dig — men
jag kan icke; ty jag har redan funnit en vän, åt
hvilken jag med mitt hjerta bortgifvit min högsta
kärlek. Han är mitt allt, min — Gud; Dig behöfver
jag icke nu; mitt bröst äger intet rum för Dig; men
kanske —––––en annan gång —» — Hvem är det
som så talar? Jo, det är den arma menniskosjälen,
som äger ett enda, ett oafvisligt behof af kärlek —
Ock hvem är det som så afvisas? Jesus, den bäste
Vännen, som gaf sitt lif för den själen. — Sådane
uppträden försiggå i det fördolda, i hjertats tysta
djup, der så många brännande strider utkämpas, —
och äro derföre icke så ofta uppenbara för våra
blickar — — men tron mig, I åhörare, I ynglingar och
jungfrur ! — de äro hvarken få eller sällsynta. Och tiden
flyr; döden kommer och med döden redogörelsens
stund; och Jesus framträder för att klappa på
syndarens hjerta — med kärlekens? — nej, med
rättfärdighetens, med domens förkrossande slag! — — —.»

Tag ej illa upp, snälle Armini, att jag så här
tvingar Dig, att göra bekantskap med mina försök

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 14 21:33:16 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/wikner/11/0152.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free