Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 74. Till Hugo Malm, 1859
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
205
PONTUS WIKNER
På det Lam, som går förbi Dig.
Nej, då är Du sjelf Johannes,
Zebedei son, hvars hufvud
I den helga Nattvardstimman
Låg så nära Mästarns hjerta.
Är det så: — nog skall då stunden,
Som för Dig beseglar löftet
Af Din t r o, Ditt hopp, Din kärlek,
Bli en stund af stilla jubel,
Som hon blef det för Johannes. —
Se’n — hvad mer? — om på Din vandring
Blefve dalen djup, och Kidron
Lät de mörka vågor brusa,
Och Du dervid hörde genljud
Af dess sorl i eget sinne; —
Se’n — hvad mer? — om nattlig måne
Reste skuggor, dystra skuggor,
Mellan trän i örtagården,
Och Din själ betogs af bäfvan; —
Se’n — hvad mer? — om svala natten
Svepte kring Ditt hjerta vingen,
Och Du kände, hur Ditt öga
Ville somna — sista sömnen —; —
— Vaka, bed och fly den vägen,
Som en gång Du säll beträdde:
Vägen till Hans bröst, Hans hjerta!
— Pontus —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
