Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 101. Till Christine Hylander, 24 November 1861
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BREV, FÖRSTA SAMLINGEN
295
jag dock så mycket förstånd, att jag begriper, att
menniskorna icke skola älska mig, om jag blir
hög-modig. Men mitt mål är, Gud vare lof, ett högre:
hvad jag vill och måste vinna, är ett evigt
godt. — För öfrigt erfar jag aldrig ett bevis af
menniskornas kärlek, utan att på samma gång den
tanken gör sig gällande med oemotståndlig makt:
»de som nu älska dig, skola kanske en gång hata
dig eller till och med förakta dig, ty skall du
lefva och dö för en idé, så kan du ej bli förstådd
af alla!» — Ja, min Faster, jag skall en gång bli
missförstådd, jag vet det, men den mig känner
bor i höjden!
Hur mår min gamla, älskade Moster Agneta? Säg
henne, goda Faster, att hon ofta är i mina
tankar och att jag ihågkommer mitt
löfte. Hjertliga hälsningar till Moster Malin, Anders
och Lotta! Från Elis har jag ingenting hört, men
— det är mitt eget fel. — Från Mamma har jag
nyss haft bref, hon mår väl, äfvensom min
åttio-årige fader. Befallningsman skickade mig i går sitt
porträtt; han hade på sin födelsedag fått mitt.
Farväl nu, älskade Faster, jag förblifver alltid densamme
Pontus.
P. S. Jag återsänder härmedelst »Hoppet och
Tacksamheten», som Faster lånte mig. Såsom
tacksam-hetsgärd sänder jag nu en liten dikt: »Gossen och
Fjäriln». Den är författad i år och är jemte ett par
andra stycken af mig intagen i den just nu utkomna
Upsala-kalendern »Isblomman».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
