Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 107. Till S. Wieselgren, 15 Juni 1862
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BREV, FÖRSTA SAMLINGEN
313
skulle säga, att någon ville gifta sig med en bland
sera-ferna. Åh, nej då! Ingenting sådant der simpelt och
hvardagligt! Då skulle jag ju vara alldeles lik andra
menniskor, och det är nu en gång för alla så stäldt med
mig, att jag måste tycka tvärt emot allt hvad .andra
menniskor tycka. Det kan ej hjelpas. Jag har alltifrån
barndomen lefvat ett slags öfverflyglande lif och har aldrig
nånsin kunnat nöja mig med den förhandenvarande
verkligheten. Redan vid 8 års ålder, eller kanske rättare
ännu vid 8 års ålder lefde jag en lång tid på den
öfvertygelsen, att jag var konung på ett stort, stort
luftskepp, som rymde minst 3,000 menniskor, hvilka alla
voro mina undersåtar, och var på denna sak så
säker, att jag dagen före skeppets väntade ankomst
gaf bort mina böcker åt min Mors piga med den
sinnrika och naiva förklaringen, att »i morgon har
jag böcker nog». Ungefär samtidigt hade jag ock
för mig, jemte den för ögonen liggande verlden, skapat
en annan i min fantasi, utgörande en utomordentligt
herrlig stad, befolkad af ett slags besynnerliga varelser,
hvilka visserligen ägde alla menskliga egenskaper både
till kropp och själ men ändå i sjelfva verket skulle
vara desamma, som mina enda lekkamrater, hundarne
och kattorna, dem jag synnerligen älskade. I denna
af min egen fantasi skapade stad lefde jag ungefär
lika mycket som i den verkliga. Jag ritade och ritade
oupphörligt, icke derföre att jag egentligen hade
någon fallenhet för den konsten — det har jag funnit
sedan — utan derföre, att det var nödvändigt för
mig att på något sätt objectivera de undersköna
fenomener, som hägrade för min själ. Den stora staden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
