- Project Runeberg -  Skrifter / 11. Brev. I. 1851-1869 /
314

(1920-1924) [MARC] Author: Pontus Wikner
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 107. Till S. Wieselgren, 15 Juni 1862

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

314

PONTUS WIKNER

låg klar för mig från och med det stora kungliga
slottet med de 15 våningarne till och med den
enskilda borgarens hus. — Omsider började jag dock
finna, att allt det der var vackert nog men det
saknade verklighet, och det vore väl ändå en
brist. Jag beslöt derför att i den verkliga verlden se
mig om efter detta förlofvade land, som min fantasi
skapat och som skulle äga alla möjliga
fullkomligheter. Till den ändan drog jag fram en gammal
hundraårig Atlas in folio, den jag fann i min fars
gömmor och började mönstra länderna, det ena efter
det andra och så lyckades jag placera mitt förlofvade
land än här och än der, men nödgades dock alltid
alt ganska snart flytta det till ett annat ställe,
allden-stund jag alltid allestädes upptäckte någon brist,
hvilket ej fick vara fallet. Omsider när jag som
bäst höll på att i dessa länder bygga mina luftslott,
träffades mitt hjerta som en blixt af den tanken:
Du söker ett land af fullkomlighet, och det söker
Du på jorden, dåraktige, här ’du ej läst, att allt
detta skall förgås? — Jag sade, att denna
tankeblixt träffade mitt hjerta, och det sade jag ej
förroskull. Skall Du tro mig, Sigge, om jag säger Dig,
att när denna tanke kom öfver mig, blef jag sjuk
af sorg, sjuk så att jag måste intaga sängen? — Jag
sökte en tid att rädda mitt paradis genom att
förlägga det till det af Gud särskildt omhuldade
landet — Kanaans land (jag tyckte, att det heliga
landet i det längsta borde trotsa förgängelsen).
Det hjälpte ej länge: förgängelsens dom hvilade
äfven öfver Jerusalem, och mitt förlofvade, mitt
ideala land — det fanns i sjelfva verket ingenstädes.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 14 21:33:16 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/wikner/11/0318.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free