Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 110. Till Otto Landgren, 26 Juni 1862 - 111. Till Sigfrid Wieselgren, 8 Juli 1862
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
332
PONTUS WIKNER
från staden; senior skall till Säthra och junior till
något annat ställe i Westmanland. — Jag har låtit
Sjöblod läsa Ditt bref och blefvo derigenom alla
mina förböner öfverflödiga. Träffar Du Skalden, som
lärer vara i Gbg, så frambär min trohjertliga
hälsning, likaså till Dickarne, till hvilka jag dock nyss
skrifvit. Jaså Du har ej sett Honom och icke
Henne? Det var emedlertid snällt af Dig, att Du
nedskref dessa små ord, ty redan det att se dem på
papperet bereder mig, arma dåre, en ganska stor
njutning. Jag inser väl, att jag för hvarje vanligt
förstånd måste synas dåraktig, men jag måste handla
så som jag handlar, jag kan ej hjelpa det. Det der
begriper Du icke, snälla lyckliga Otto, och väl är det
för Dig. Men jag begriper det jag, ty jag begriper så
rysligt mycket, nästan allting, utom det att jag ännu
alltid är
Din vän Honget Platon.
Vet Du, om min vän Anton är i Gbg?
m. Till Sigfrid Wiesèlgren.
Upsala den 8 Juli 1862.
Sigfrid!
Ditt sista bref mottog jag den 3:dje dennes. Tack
för det! Jag måste dock tillstå, att det bragte mig
en stund af kanske alltför stark sinnesrörelse, då jag
läste skildringen af Ditt uppträdande inför Din älskade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
