Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 134. Till Sigfrid Wieselgren, 16 Juni 1865
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BREV, FÖRSTA SAMLINGEN
401
Men hvad du ändå har varit älskad! Ibland tycker
jag till och med, att du hade kunnat låta bli att
stöta mig tillbaka — elake, slösaktige. Sigfrid!
Det första jag gjorde, sedan du försvunnit ur min
åsyn, var att slå mig i lifligt samspråk med M:lle
Henschen, som var med på ångbåten och ämnade
sig till Runsa. Vet Du, jag har fått en förunderlig
manie att »anfalla» alla hederliga fruntimmer, som
komma i min väg. Det är visst ett slags
hämndkänsla som drifver mig dertill, sedan en qvinna intog
den hedersplats, som jag ägde i ditt hjerta, och som
var mig så dyrbar som lifvet. Sedan dess går ingen
flicka fri för faran af ett anfall från min sida.
Jag använder alla de vapen jag äger och nästan äfven
dem, som jag icke äger. Det lärer finnas något
besynnerligt i mina ögon, och dem använder jag också.
I Göteborg såg jag för ro skull på en herre, så att
han svängde om på klacken och svor öfver mina
underliga ögon. Det var rysligt roligt. Med dessa
ögon förföljer jag nu skoningslöst hvarje flicka, med
hvilken jag träffar tillsammans. Icke så, att jag lägger
någon djerfhet eller fräckhet i min uppsyn: tvärtom
jag ser blygsam, melankolisk och svärmande ut. Men
jag skonar ingen, ty ingen har skonat mig. Jag måste
hämnas, jag måste se en mensklig varelse af det
der slägtet, som beröfvat mig lifvets glädje, ligga
på knä för mina fötter bedjande om sitt lif; ty någon
gång under denna förgångna vår har jag blifvit
nödsakad att intaga en sådan supplicerande ställning och
jag fick ändå icke behålla lifvet, och det var för
deras skull.
Icke destomindre höll jag sjelf på att bli förtjust i en
26. — Wikner, Brev. I.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>