Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 144. Till Herr »Sten Stureson», 14 Oktober 1866
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
426
PONTUS WIKNER
som skulle bära frukten? Tror Ni, att frukter sväfva
i luften? Säg mig; när och huru planterade Ni
trädet?
Det träd, som ensamt bär segerns frukter, är det
andliga lifvet. Detta är så godt som ett axiom.
Skall det andliga lifvet bära frukt, så måste det först
finnas — detta är ett axiom. Det andliga lifvet är
icke det blott naturliga lifvet och följer således icke
med den timliga existensens framträdande utan måste
fritt förvärfvas eller emottagas. Det andliga lifvet
är det blott naturliga så motsatt och olikt, att
skillnaden väl märkes, när det inträder. Det gör sig gällande
såsom en fullkomlig omstörtning af allt det gamla; det
kommer genom en ny födelse (man har begaghat
den bilden, och den är icke för stark). Nuväl, Ni
begär det andliga lifvets frukter — när och huru
fick Ni detta nya lif?
Ni har vändt upp och ned på det rätta förhållandet.
Ni begär frukt, innan trädet planterats; Ni vill verka
och handla och vara en man, innan Ni blifvit född.
Detta är Ert fel.
Hvar skall Ni vinna detta nya lif? Skall jag
besvara för Er den frågan? — O, hvad ville jag heldre?
Men jag gör det icke förr än jag fått veta, att N i
blifvit öfvertygad att hvad Ni behöfver,
är ett nytt lif. När Ni sagt mig detta, skall jag
säga Er, hvad jag erfarit i detta afseende; men förr
skall Ni aldrig tro mig. Blott det vill1 jag nu säga
Er, att jag lidit mycket, förfärligt mycket, och att jag
derföre kan ömma för dem som lida. —
Gud välsigne Er! önskar
Pontus Wikner,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
